Skapat ny blogg...

malnor84.wordpress.com

Det finns så många tankar och funderingar, jag vill skriva. Skriva mer och uppdatera oftare, men dessvärre är jag för snål för att betala för att kunna blogga via mobilen. Kanske skulle jag se mig om efter en annan blogg?? Det är dock tråkigt att överge det man har haft...

Idag är det många tankar som snurrar, det började redan inatt. Ensamhet, saknad, tvivel och längtan. Samtidigt döljer sig en känsla av stolthet.

Kärleken övervinner allt!

Ibland är det bra dagar, jag har  oftast bara bra dagar. När det inte är en bra dag så är det en mindre bra dag. Idag har jag en mindre bra dag. Känslan av otillräcklighet innfinner sig mest hela tiden. Hemmet ser inte ut som jag vill och jag behöver egentiden. Tid för bara mig själv.

Älskar livet som småbarnsförälder men saknar ibland lite egen tid. Även om den egna tiden ibland kan infinna sig två minuter så blir den inte egen, för jag slappnar ändå inte av. Att sänka kraven på mig själv jobbar jag med hela tiden, det är svårt. Framförallt idag. Idag är en ensam dag. Känslan av ensamhet, otillräcklighet och att vara tråkig dominerar. Tur att det snart är en ny dag. Skönt att det snart är helg, igen.

Det borde vara lördag/söndag sju dagar i veckan. Underbara sambo, han borde få vara hemma hos mig och vår prins sju dagar i veckan med full lön!!! Fyra armar är fler är två armar...

Underbara lilla underverk. Jag stormtrivs som småbarnsförälder, men inte kunde jag för min värld ens ana att jag kunde vara så nojjig? Det finns bra dagar och det finns mindre bra dagar. Idag är en bra dag, igår var en mindre bra dag. Inte ens när vardagen är tung och känslorna ligger mer utanpå kroppen än vad de finns i kroppen så hade jag velat vara utan detta lilla mirakel och småbarnslivet. Vakna nätter får vara okej... Jag tycker dock att vårt socialförsäkringssystem borde ses över, båda föräldrarna borde få vara hemma tillsammans mer än tio dagar. Så mycket som händer den första tiden, både rollen som förälder och det lilla underverket.

Snart ska vi bege oss ut på Oscars första flygresa, den går till Visby... Imorgon, om exakt en vecka bär det av.

Livet som småbarnsförälder är underbart! Men det har också sina nackdelar. För närvarande har sorken en förmåga att vilja ligga nära mamma och hennes tetrapack nattetid. Det innebär att vi går emot mammans alla principer. Barnet skall tidigt lära sig att sova själv - har gått bra med undantag de senaste tre nätterna. Dags att börja på ny kula?! Men vad gör man när det vackraste man har är hungrig och söker värme, närhet och kärlek?? Klart man tar underverket till sig. Resultatet blir en supertrött mamma och kanske ett bortskämt barn så småningom (ogillas)?

För övrigt rullar vardagen på. Idag är första dagen då mor och son har varit ensamna hemma. Vi saknar både mommo och pappa. Gossen var varken hela förmiddagen, mysigt! Det var mysigt så länge magen inte spökade. Stackars små barn vars magar skall komma igång. De tar i för kung och fosterland. Vår lille knorris knorrar ordentligt när magen spökar men när magen fått tömma sig så blir livet åter underbart.

Välkommen vårt vackra underverk! Nu har han äntligen anlänt. Ja, tänka sig att det blev en han. En Oscar!
Den 30/8 kom Oscar till världen. Hans matchvikt var 3960 gram och han är 56 cm lång. En lång, smal, fin ochc underbart litet knyte.

Den 30/8 kl. 00.30 gick vattnet. Tobbe säger att han hörde "poff" när jag reste mig?! Ja, vattnet gick när jag skulle resa mig ur sängen. Värkarbetet satte igång först kl 01.20. Lindrade med två panodil och värme. Ca kl 04.15 började smärtorna bli outhärdliga dock inte så täta men riktigt onda. Vi ringde kordinatorn som hänvisade oss till Östra sjukhuset. Kl 05.00 kom vi in på förlossningsrummet. Öppen fem cm, barnmorskan beslutade att inte skicka hem oss igen. "Ni blir kvar här" sa hon och log. "Snart blir det barn". Jag minns orden som om det vore igår.

Ganska snart efter att vi kommit in på förlossningen blev jag erbjuden smärtlindring, lustgas började vi med och lustgasen räckte hela förlossningen. Klockan 8.00 *pip* tittade lilleman ut. Han var så fin, redan vid ankomst.

En okomplicerad förlossning med underbar personal. Med vid förlossningen var också en barnmorskestudent, även hon var helt fantastisk. Några timmar efter förlossningen händer det... Vid toalettbesök innan det är dags att förflyttas till BB så svimmar jag. Allt gick bra fram tills jag var påväg ut från toaletten. De andra i rummet hörde en duns. Jag vaknade av att BMstident Johanna ropade mitt namn, sen såg jag bara blodet droppa från läppen. Tänderna hade slagit hål rakt igenom läppen. Blåslagen hela höger sida, sår, svullnad och blå på höger handrygg - rädsla att det var brutet. Ont och ömt överallt. Det blev läkarundersökning och tre stygn i hakan/läppen. Inte alla som syr på två ställen samma dag. Skämtåsido så klara jag mig undan med en rejäl (läs: REJÄL) fläskläpp med tre stygn, blåmärken och ömt både här och där. Detta resulterade i att jag blev kvar på förlossningen hela dagen (längre än beräknat) då jag även blev insatt på dropp.

Ja, förlossningen är som ett marathonlopp. Jag börjar förstå vad de menar. Vila och näring är viktigt efteråt och träningen innan. Enligt min mening var förlossningen ingenting i jämförelse hur livet är just nu, efteråt. Underbart med ett litet underverk, jag älskar livet med honom och mina andra nära och kära. Den smärta, svullnad och stelhet som infinner sig i nedre regionerna och i läppen och övriga kroppen är minst sju resor värre än själva förlossningen. Det är dock en upplevelse jag inte skulle vilja vara utan. Jag beundrar alla mammor som har flera barn!

Idag var det beräknad födelse dag. Inget litet mirkale har tittat ut. H*n ligger och försöker sträcka på sig i magen.
Jag är inte trött på min graviditet än, det är mysigt. Dessutom mår jag himla bra också. Jag trivs om än jag är något mer klumpig och stel. Stor mage har jag också, känns det som...

Kärt barn har många namn. Mamma har döpt det litta miraklet till Pebbles. Buffy har jag som ett annat smeknamn.. Ja nu får h*n nog komma ut, mest för att jag är nyfiken. Jag kommer nog sakna graviditeten när den är över...

Det tråkiga med sen ledighet i år är det halvdana vädret. Jag klagar inte för jag har sluppit undan det värsa regnet men jag hade gärna sett fler soltimmar. Förvisso så har sommaren i allmänhet inte varit varken soltät eller varm.

Väntans tider pågår. Den lilla miraklet har inte behagat att titta ut än. Den har dock en vecka till på sig att vila upp sig men nu börjar det kroppen ömma både här och där så nu är den varmt välkommen ut. Försökte göra en överenskommelse med det lilla miraklet, har talat om att jag lovat att ta väl hand om denne om den behagar att titta ut nu.

Jag vill verkligen ha en ny telefon. En smartphone. Jag kan tänka mig en samsung. En samsung galaxy S2


Tre timmar på en åkgräsklippare skyndade inte på vårt lilla mirakel. Inte hjälpte det heller att baka gotlandsbullar förra veckan, inte ens två limpor och 60 tekakor kunde locka ut vårt underverk. En och annan cykeltur kanske skulle göra susen men inte ens det kunde locka ut Buffy. Jag har inte bråttom ;) Det är ju trotsallt en och en halv vecka kvar.

Det finns så många namn som jag inte ens har tänkt på. Skall börja lista ner namn, utan någon som helst rangordning. Bara att få dem på pränt.

Pojknamn:
Rasmus
Melwin
Anton
Linus
Oscar
Svante
Casper
Kevin
Adam
Adrian
André


Flicknamn:
Nova
Alicia
Alice
Cornelia
Isabelle/a
Casandra
Vanessa
Victoria
Evelina


Listan kan göras lång, tips mottages...

Nu är det semester. Jag har landet med sambo och grejer på öjn. Sju dagar på denna ö och redan två MVC besök. Hoppas inte det skall fortsätta i denna takt, men det tror jag inte. Besök på MVC i onsdags för provtagning och "inskrivning" här. Det fick rätt bra men hade på gränsen till högt blodtryck och eftersom jag haft tendens till huvudvärk ville BM kontrollera en extra gång idag. Så det var bara att åka in. Känns tryggt att de kolla upp oss. Jag är nöjd med den vård vi hittills har fått från MVC, både på fastlandet och på ön. Nu håller vi tummar och tår för att Buffy behagar titta ut snart. Välkommen ut när helst den behagar nu.

Namn... Svår grej. Snart dags att göra listor tror jag....

Jag vill städa ikväll! Jag vill pyssla och göra fint i mitt hem! Grundligt och ordentligt! Dammsuga varenda hörn, damma, lägga varje liten sak på sin plats. Bädda gästsängen, stryka alla sängkläder, tömma kyl och torka ut, dränka alla blommor så de klarar sig i fyra veckor. Jag vill tömma all återvinning, jag vill storstäda hela badrummet MEN....

Det stora "MEN:et"... Jag orkar inte! Känner mig alldeles färdig. Energilös, kraftlös, ledsen, oattraktiv, oengagerad och ensam.

Trots vila orkar jag inte ta tag i någonting. Det gör mig frustrerad och stressad. Imorgon hinner jag inget. Imorgon vill jag kunna ägna mig åt mig själv. Bara vara. Sova tills jag vaknar, packa i lugn och ro, måla naglarna, duscha länge, sminka mig och packa bilen. Imorgon vill jag inte städa...

Ett frisörbesök senare och jag är blondin. Inte alls planerat men som min käresta sa... Man lever bara en gång. Korthårig och blond!

Trött som få ikväll. Borde städa men orkar inte. Törstig som jag vet inte vad. Allmänt lessen känner jag mig.

Nycklarna lämnade på jobbet, lik som papper av olika de slag. Nu är det ledigt på riktigt.

Skönt att vara ledig, det är så mycket lättare att ändra planeringen då. Idag blev det en snabbvisit på Liseberg för att ta en glass med Anneli och Elliot. Mysigt. Så roligt att träffa dem, om än det var en snabbvisit. Hann med runda förbi Frölunda torg för att inhandla en amningsbh. Känner mig inte det minsta bekväm med amningsbh. Vandrade förbi Kicks och kostade på mig en parfym efter som de flaskor jag äger är helslut! Ikväll blir det kalkon och pastasallad till middag, gick förbi Ingelsta kalkon och tyckte det lät gott med kall mat. Hoppas det skall smaka bra. Så lite kall och gó isbergssallad till det. Mums för töisen.

När jag ändå var on the road så gasade jag ner till 'Kingsback'. Sladdade inom Babyproffsen och inhandlade två amningslinnen. Jag har inte provat dem, måtte de passa. Det var rea som tur var... MEN, inte ens inköpet av amningslinnen kändes bekvämt. Inte min typ av kläder. Suck. Jag längta efter mina egna kläder. Jag börjar längta efter mig själv, det trodde jag aldrig.

Imorgon skall jag iallafall piffa till håret. Något får jag allt göra för att behålla lite självförtroende. Ikväll blir det tvättmarathon och strykning. Imorgon ärende till jobbet, lämna nycklar, etc  innan frissan kallar.

Städa? Packa? Skall jag göra det också? Jag är ju fullt upptagen med att planera.

Cornelia! Ett namnförslag som kom upp idag! Det är fint. Alicia också. Oscar funkar med. Likaså Anton. Kanske Linus? Nova är gulligt. Fler förslag?