Jag är förföljd. Jag är förförljd av en student. Nu har jag hamnat i en såndär komsik situation där man möter en och samma människa vid ett flertal tillfällen utan att veta vem människan är. En kille dessutom, egentligen har det ingen betydelse. Nästa gång jag vi möts ska jag hälsa. Såg honom på föreläsning i tisdagskväll. Gick om varandra vid flertal tillfällen och har sedan dess gått om varandra vid några upprepade ggr/dag, senaste i em på ica. Han stod bakom mig i kön. Nästa gång ska jag säga hej!

Idag har jag blivit kändis. Tidningskändis. Anneli vart det också. Elisabet med men sen tog det stop... Mamma Malmlind bangade.

Martinis Fläsknoisette var god. Helt klart värt de 75 kronorna. Jag har blivit kallad Brat idag. Jag är ingen Brat men de tyckte att jag kunde vara det, bara för att jag är IT-kunnig (i deras ögon ja, men det är jag egentligen inte), bara för att jag har lite ordning ibland, bara för att jag har en egen lägenhet (som jag äger) men om de bara visste...

Jag älskar min Mamma... Hon fyller år idag. Vilken dålig människa jag är, inte ens skickat ett kort. Det borde jag har gjort. Fy på mig! Förlåt mamma. Hoppas hon vet att jag avgudar henne ändå. Hon är värd all världens kramar. Jag saknar henne. Min mamma!