Bananflugor är min skräck. De är små, de är snabba, de är äckliga. Jag gillar dem inte. Innan sommaren utrotade jag hela min lägenhet från bananflugor. Efter sommaren har jag småfnissat åt min stackars kamrater som svurit över sina bananflugor till sambosar.
För någon vecka sedan då jag var och handlade på ica upptäckte jag till min förvåning att hela fruktavdelningen var invaderad av de äckliga små fäna. "Åh, så underbart att jag slipper dem, här ska jag inte köpa frukt". Jag kan vara smart ibland och insåg att om jag inkasserade frukten på ica fick jag flugfän på köpet så jag avstod. Tro det eller ej men för två veckor sedan dök det upp två små fän på min diskbänk. Hur har de hittat dit? Jag som hållt rent för att de inte skulle kunna livnära sig. Nåja, ingen ansträngning gjorde jag och har inte besvärats mer av dem, förrän idag! Då upptäckte jag till min förvåning EN bananfluga och jag höll på att krevera av ilsak, men snäll som jag var så lät jag den få leva, men länge leve den inte utan föda. Mohahaha. Snart dör den nog. Tomt är det  köket, nästan.

Bananflugorna är nog orsaken till min ovilja att laga mat den senaste tiden. Skönt, nu har jag förklaring på det.